är jag bara ännu en tegelsten i muren? (revisited)

21.04.2016 kl. 11:08

kära läsare, för fyra år sen skrev jag en text om en konstig känsla av parallellism, när jag satt och berätta åt mänskor vid styrrodret vad dom borde göra medan min bästa vän satt i domstolen och blev dömd till villkorligt fängelse. den gången avslutade jag med att tillägga att ingen blev skadad av det min vän gjorde.

nu återvänder jag till den känslan när jag för några dar sen var på radion för att under en timme intervjuas om sånt som ligger mig nära om hjärtat. när jag kom hem från studion kolla jag på min telefon och såg att min vän hade hamnat i trubbel igen. den här gången var det två andra personer som kom ur det hela med frakturer i ansiktet.

han börjar vara fyrtio och har två barn, det är ingen lek längre. jag träffa honom imorse när han kom hem från nattskiftet medan jag var påväg till jobbet och han såg ut som en slagen man. det var ju inte han som var slagen förstås, men konsekvenserna kommer antagligen inte att bli vackra. och solen sken på himlen och fåglarna sjöng. 

den elaka bloggaren